När den frejdade vikingakungen Vittskövles trälar märkte att julen nalkades, drog de sig gärna undan i härbren och hemligstugor för att slippa tvingas ut på den årliga grötjakten eller Grautafangi, som man kallade den.
De olyckliga som inte hann gömma sig skickades ut efter flyttgröten, som låg i hotfulla drivor på bergssluttningarna. Trälar utrustades med slevar, hinkar och tråg för grötfångsten. En särskilt utbildad niding drev på dem och höll via walkie-talkie kontakt med andra jaktlag.
Grötjakten var mycket farlig
Det var ett vådligt företag. Minsta missgrepp kunde orsaka en grötlavin. Den infångade gröten lades i tråg och dödades med socker och kanel, som på den tiden var mycket giftigare än nu.
Med tiden utvecklades tekniken även inom grötjakten. På 1300-talet gillrade man grötfällor med mandel som lockbete. Hundra år senare hade man uppfunnit krutet, vilket small lika högt som flydda tiders korkbössor.
Nya metoder
1500-talets grötfångst fick sin utformning när Gustav Vasa gömde sig i en kittel med gröt i Dalarna.
Under det franskpåverkade 1700-talet serverades gröten ofta parfymerad med Hegabalsam och överpudrad med talk.
Grötfångsten reglerades under 1800-talet. Den blev lovlig endast en kortare tidsperiod (25 minuter) och gröthonor med kalvar fick inte fångas eller skrämmas.
|
|
Med 1900-talet kom kristendomen till Sverige och med den en i alla fall något humanare syn på andra människors liv. Det blev till exempel förbjudet att binda gubbar ute i skogen som lockbete för den mycket skygga och alltmer sällsynta vildgröten (som lockbete för mygg gick det däremot fortfarande bra).
Grötjakten avskaffades
Så småningom lärde man sig att undvara naturgröten och började tillverka syntetisk gröt i hemmen. Man kokade mycket gröt i lönn.
I slutet av 1910-talet ransonerades gröten enligt ett invecklat system, som i korthet innebar att man fick köpa en gröt à 250 g i veckan om man var snäll. Annars fick man köpa två.
Under andra världskriget hade många familjer en hemlig hushållsgröt, som göddes med mandel och slaktades när äldsta dottern hade namnsdag.
Modern julgröt
Idag kan vi, tack vare vetenskapens ständiga landvinningar, äta gröt när vi vill. Vi kan äta från burk, ur påse, ur hand i mun eller, som vår urgamla tradition bjuder, från en tallrik med hjälp av en sked.
Ett forskarteam i Umeå har gett sig sjutton på att vi om några år även ska kunna förtära vår julgröt intravenöst. |