Korta koristkurser
Säsong 2
Norrbottens Körsångarförbund

Körsång ger dig ny energi

sida 1 (av 3)

Det tål att sägas hur ofta som helst: Att sjunga tillsammans ger gemen­skap och glädje, men också viktiga hälso­vinster. Både fysiska och psykiska funk­tioner på­verkas positivt. Att hålla reda på text, toner, tempo och dynamik, läsa notblad och följa diri­genten på en och samma gång ger även hjärnan motion.


Att sjunga i kör är inte bara kul – det är bra för hälsan också! En ny studie visar att körsången leder till att kroppen syre­sätts, spänning­arna släpper och stress­hormo­nerna minskar, skriver Netdoktor.

Folkhälsovetaren Christina Grape, som har forskat om hur körsång påverkar kroppen, har länge velat att läkare ska kunna skriva ut kör­sång på recept.

– Man får energi, man bli hög, man blir glad. Det är som att gå till en energi­station och tanka och det har inga negativa bi­verk­ningar, säger Christina Grape till SVT.
Körsång hjälper dig att slappna av. (Foto: Digital Vision)I Helsingborg har det gått så långt att lång­tids­sjuk­skrivna erbjuds körsång som en del i sin rehabili­tering. Sång­pedagogen Siw Leijon, som leder kören, är inte förvånad över resul­tatet. I körsång är djup­andning och avslapp­ning centrala inslag – hela kroppen påverkas, inte bara stäm­banden, menar hon.

Detta händer i kroppen

Sång gör oss lugnare och ger fysisk trä­ning. Men en arbets­plats som er­bjuder körsång som frisk­vård behöver också erbjuda andra kultur­aktiviteter, anser stress­forskaren Töres Theorell.

– När vi sjunger händer det saker i kroppen. Både hormon­systemet och immun­systemet påverkas. Vi får ”duschar” i blodet av hormo­ner, bland annat oxytocin, som minskar ångest och lindrar smärta, säger läkaren och stress­forskaren Töres Theorell.

Just oxytocin är ett slags ”socialt hormon”, berättar han, som till exempel får det nyfödda barnet att knyta an till sin mamma. Och det är inte bara sång som utlöser oxytocin, utan även beröring.

– En annan sak som händer när vi sjunger är att vi stimu­lerar stora muskel­grupper i kroppen.

Mellangärdet är en muskel som vi använder mycket när vi sjunger, så sång fungerar på sätt och vis som vanlig fysisk träning.

FAKTA

Det här händer i kroppen när vi sjunger
Hormonsystemet och immunsystemet påverkas och ”må-bra-hormoner”, bland annat oxy­tocin, utsöndras i blodet. Dessa goda hormoner är ångest­dämpande och smärt­lindrande.

Stora muskelgrupper i kroppen stimu­leras, till exempel mellan­gärdet och bröst­korgens musku­latur. Långsam djup andning sänker pulsen och blod­trycket. Detta påverkar i sin tur det para­sympatiska nerv­systemet, som är ett anti-stress-system.

Samspel andning och hjärtat

Han berättar också att det finns ett samband mellan hur hjärtat slår och and­ningen. Om vi andas med djupa, lång­samma andetag slår hjärtat lite fortare när vi andas in och det kommer in mycket syre i blodet. När vi sedan andas ut slår hjärtat lång­sammare och får vila sig en smula.

Kör som sjunger av hjärtats lust
– Det är ett fascinerande samspel som vi har tittat på i studier av indi­viduell sång. Vi vet från stress­forsk­ningen att när man andas lång­samt och djupt så får man en sänk­ning av pulsen och blod­trycket. Så andningen är ett knep helt enkelt för att aktivera det para­sympatiska nerv­systemet som motverkar stress.

Töres Theorell är pensionerad professor med bakgrund i Stress­forsknings­institutet vid Stock­holms univer­sitet. Han är dock fort­farande aktiv i många projekt vid institutet. I boken ”Noter om musik och hälsa” samman­fattar han en del av sin forskning kring sam­bandet mellan musik, däribland körsång och hälsa.

– Den estetiska upplevelsen finns naturligtvis när man sjunger ensam, men den förstärks när man sjunger i grupp. I en kör kan man känna att man ingår i något större och den kollek­tiva upp­levelsen är förmod­ligen väldigt grund­läggande.

Musik stärker gemenskapen i en grupp

Gemenskap i kör– Det finns studier som visar att när människor sjunger väldigt enkelt till­sammans, långsamt med långa fraser, inte ansträng­ande, inga höga lägen, inga ord, inte i stämmor utan unisont, då kan man få en synkro­nisering av både and­ningen och varia­tionerna i hjärt­frekvensen, alltså en gemensam puls.

Exakt vad detta innebär vet inte forskarna ännu, men Töres Theorell tror att det förmod­ligen har stor betydelse. Människan har alltid använt musik och andra konst­närliga uttryck, som dans, för att stärka gemen­skapen i en grupp. Och gruppen har varit betydelse­full för vår över­levnad. Sammanhållning har i alla tider varit människans viktigaste vapen mot farliga djur och andra hot, menar han.

– Jag tror inte alls att musiken är någon slump i människans utveck­ling och det yttrar sig bland annat i att det är få människor som är direkt omusika­liska. Visserligen är inte alla bra på att sjunga eller spela instru­ment, men de allra flesta kan relatera till musik. Och det är det viktiga för grupp­samman­håll­ningen. Det är faktiskt bara fem procent av alla människor som är tondöva.

(fortsätter på sida 2)