Att sjunga i kör är inte bara kul – det är bra för hälsan också! En ny studie visar att körsången leder till att kroppen syresätts, spänningarna släpper och stresshormonerna minskar, skriver Netdoktor.
Folkhälsovetaren Christina Grape, som har forskat om hur körsång påverkar kroppen, har länge velat att läkare ska kunna skriva ut körsång på recept.
– Man får energi, man bli hög, man blir glad. Det är som att gå till en energistation och tanka och det har inga negativa biverkningar, säger Christina Grape till SVT.
I Helsingborg har det gått så långt att långtidssjukskrivna erbjuds körsång som en del i sin rehabilitering. Sångpedagogen Siw Leijon, som leder kören, är inte förvånad över resultatet. I körsång är djupandning och avslappning centrala inslag – hela kroppen påverkas, inte bara stämbanden, menar hon.
Detta händer i kroppen
Sång gör oss lugnare och ger fysisk träning. Men en arbetsplats som erbjuder körsång som friskvård behöver också erbjuda andra kulturaktiviteter, anser stressforskaren Töres Theorell.
– När vi sjunger händer det saker i kroppen. Både hormonsystemet och immunsystemet påverkas. Vi får ”duschar” i blodet av hormoner, bland annat oxytocin, som minskar ångest och lindrar smärta, säger läkaren och stressforskaren Töres Theorell.
Just oxytocin är ett slags ”socialt hormon”, berättar han, som till exempel får det nyfödda barnet att knyta an till sin mamma. Och det är inte bara sång som utlöser oxytocin, utan även beröring.
– En annan sak som händer när vi sjunger är att vi stimulerar stora muskelgrupper i kroppen.
Mellangärdet är en muskel som vi använder mycket när vi sjunger, så sång fungerar på sätt och vis som vanlig fysisk träning.
FAKTA
Det här händer i kroppen när vi sjunger
Hormonsystemet och immunsystemet påverkas och ”må-bra-hormoner”, bland annat oxytocin, utsöndras i blodet. Dessa goda hormoner är ångestdämpande och smärtlindrande.
Stora muskelgrupper i kroppen stimuleras, till exempel mellangärdet och bröstkorgens muskulatur. Långsam djup andning sänker pulsen och blodtrycket. Detta påverkar i sin tur det parasympatiska nervsystemet, som är ett anti-stress-system.
Samspel andning och hjärtat
Han berättar också att det finns ett samband mellan hur hjärtat slår och andningen. Om vi andas med djupa, långsamma andetag slår hjärtat lite fortare när vi andas in och det kommer in mycket syre i blodet. När vi sedan andas ut slår hjärtat långsammare och får vila sig en smula. |
|
– Det är ett fascinerande samspel som vi har tittat på i studier av individuell sång. Vi vet från stressforskningen att när man andas långsamt och djupt så får man en sänkning av pulsen och blodtrycket. Så andningen är ett knep helt enkelt för att aktivera det parasympatiska nervsystemet som motverkar stress.
Töres Theorell är pensionerad professor med bakgrund i Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han är dock fortfarande aktiv i många projekt vid institutet. I boken ”Noter om musik och hälsa” sammanfattar han en del av sin forskning kring sambandet mellan musik, däribland körsång och hälsa.
– Den estetiska upplevelsen finns naturligtvis när man sjunger ensam, men den förstärks när man sjunger i grupp. I en kör kan man känna att man ingår i något större och den kollektiva upplevelsen är förmodligen väldigt grundläggande.
Musik stärker gemenskapen i en grupp
– Det finns studier som visar att när människor sjunger väldigt enkelt tillsammans, långsamt med långa fraser, inte ansträngande, inga höga lägen, inga ord, inte i stämmor utan unisont, då kan man få en synkronisering av både andningen och variationerna i hjärtfrekvensen, alltså en gemensam puls.
Exakt vad detta innebär vet inte forskarna ännu, men Töres Theorell tror att det förmodligen har stor betydelse. Människan har alltid använt musik och andra konstnärliga uttryck, som dans, för att stärka gemenskapen i en grupp. Och gruppen har varit betydelsefull för vår överlevnad. Sammanhållning har i alla tider varit människans viktigaste vapen mot farliga djur och andra hot, menar han.
– Jag tror inte alls att musiken är någon slump i människans utveckling och det yttrar sig bland annat i att det är få människor som är direkt omusikaliska. Visserligen är inte alla bra på att sjunga eller spela instrument, men de allra flesta kan relatera till musik. Och det är det viktiga för gruppsammanhållningen. Det är faktiskt bara fem procent av alla människor som är tondöva.
(fortsätter på sida 2) |